röra sig, föra sig, tänka, filosofera

jag läser litteraturkritikern Susanne Christensens fina blogg. hon länkar till sina bilder från new york. på en av bilderna sitter judith butler och funderar. jag fixade inte att gå och lyssna på butler och cixous och ronell. det var dumt. jag klarade inte av tanken på ett auditorium/nyfikna människor/kändisfilosofer/dålig luft/sirliga formuleringar. sen ser jag den där fina bilden och önskar att jag hade gått dit i alla fall. häromdagen satt jag i ett rum med filosofer som diskuterade kring ett seminarium. de pratade hit och dit om kända filosofer. butler hade bjudits till en grej förra året. kommit också. men det var ju för att hon råkade vara i new york, sa någon. ja. konstigt/underligt, i new york händer allt och dit lockas alla och dit kan alla komma. då blev jag ännu mera motvillig. men nu, omtänkt. jag hade velat se butler fundera - okej? om det är något som är kul med filosofi är det att se hur överraskande mycket som kan omfattas av "att tänka". att filosofera snurrar kring att tänka för sig själv och tänka med andra och ut-tänka och klar-tänka, men det gäller också att försöka uttrycka sig, göra sig förstådd, ta in det någon sagt, reagera vettigt och inte ovettigt, hålla sans, förhålla sig till saker - hålla sitt tänkande levande. om det är något som gör mig närmast gråtfärdig är det ett enormt tjat om filosofiska "positioner" (att själv inta en position). då har man slängt sig i graven som tänkare, tycker jag - då har man mumifierat sitt tänkande helt av fri vilja. filosofin som verksamhet mellan människor är, om något, ett uttryck för att tänkandet inte är en process inne i huvet.

själv är jag dessvärre rätt så dålig på att följa med föredrag som folk läser opp på konferenser och dylika evenemang. tappar greppet, faller av kärran, börjar tänka på vad jag ska äta till middag, blir outhärdligt sömnig oavsett hur intressant pappret är. däremot är det alltid roligt att se hur filosofi görs mellan människor och hur filosofer rör sig och för sig.

expressiva filosofer, babblande filosofer, krumbuktande filosofer, mumlande filosofer, gestikulerande filosofer, fnissande filosofer, strama filosofer, hoppande och skuttande filosofer, skittråkiga filosofer, rabblande filosofer, finslipade filosofer, surmulna filosofer, extravaganta filosofer, slöa filosofer, plirande filosofer, halvsovande filosofer, glada filosofer, grymtande filosofer, nyktra filosofer, onyktra filosofer, röriga filosofer, filosofer som tycker om att numrera saker (för det blir så vetenskapligt och uebersichtlich då), snälla filosofer, arroganta filosofer, humoristiskt muttrande filosofer, filosofer som famlar i mörkret, galna filosofer, griniga och defensiva filosofer, joviala filosofer, obegripliga filosofer, expresspratande filosofer, argsinta filosofer, sävliga filosofer, ödmjuka filosofer, filosofer som spiller ut sitt vatten (kategorin nervösa f.), ängsliga filosofer, duellerande filosofer, kverulantiska filosofer, grundliga filosofer, filosofer som är höga i korken, funderande filosofer, kluriga filosofer, burdusa filosofer, hummande filosofer, nyfikna filosofer, distraherade filosofer, egofilosofer, roliga filosofer, tysta filosofer, luttrade filosofer, teflonfilosofer, blyga filosofer, divafilosofer, kameleontfilosofer, tramsfilosofer, dialogiska filosofer, kloka filosofer. FAN I HELVETE ATT JAG INTE GICK DIT, fy skäms.

en bild för att illustrera fascinationen med filosof-hållningar:

Det är en så himla bra bild av Arendt (Arendt påminner om min mormor på den här bilden, och det är så konstigt att göra den kopplingen; kanske inte så bra att söka mormorssurrogat bland historiska filosofer eller kanske är det precis just det man ska göra). Hur olika det kan se ut att tänka/fundera/vara försjunken i tankar/tänka efter/skärpa sig/slappna av/hitta ett flyt/komma av sig/formulera sina tankar/bli intrasslad i något och inte hitta ut/ta en paus och andas/bli avbruten i sina funderingar/bli förbluffad av det någon sagt/få en insikt/försöka hänga med i någon annans krångliga resonemang/att försöka att inte visa att man tycker att den andra snackar bull/att bli ivrig. Jag tror knappast jag hade lärt mig något jättespännande på en timme och fyrtiofem minuter. Men det hade varit kul att se hur en filosof som jag har läst är "i verkligheten"; hur funderande i skrift kan skilja sig från en filosofisk muntlig utläggning eller ett samtal.