11 September 2013

tre grejer

1. Läs en bra (men lite kort) text skriven av Roland Paulsen (han som annars brukar skriva om arbete) om ett oroväckande fenomen i psykiatrivärlden: diagnosinflationen och kommersialisering av psykiatrin som gör det svårt att urskilja vad vi på riktigt gör när vi kallar folk sjuka (det här är inte en allmän skepsis mot psykiatri eller diagnoser).
Att DSM växt från ett par hundra sidor till en tegelsten på tusen, är ett utslag av det befogade mindervärdeskomplex som psykiatrin från början lidit av relativt övrig medicin, säger Greenberg. Blint fokus på reliabilitet – att samma symptom ska kunna diagnostiseras på samma vis oavsett läkare – har inte kunnat skyla över frågan om diagnosernas validitet – huruvida de verkligen beskriver något sjukt hos människan.
Med andra ord: vad händer när man börjar stirra på STRIKTA KRITERIER som det viktigaste i hur diagnoser fastställs och definieras?

2. Kort och luddig fundering om musik & moral: Muslimgauze gjorde mycket bra musik under en lång tid. Han var extremt produktiv men hans politiska hållning var väl aldrig helt klar, grumlig och snurrig snarast. Jag lyssnar på random saker jag sugit ner på nätet, och är på inget sätt en expert på katalogen. Har svårt att värja mig för det här:



Den här essän om Muslimgauze är skriven av Jace Clayton, aka DJ Rupture. Jag skulle hålla med om hans analys, att musiken är långt mera öppen än t.ex. de dumma titlarna antyder. Själv visste jag ingenting om artisten när jag började lyssna. Frågan är om man kan lyssna på den här musiken och glömma artisten? Min egen hållning är att man kan: en artist/författare/regissör säger en sak om sina verk, men dessa verk lever också ett annat sorts liv, som bara ibland snurras in i det som upphovsmänniskan påstår om dem (vilket inte är samma sak som att gå in i någon ensidig hyllning av konstens autonomi; nya frågor om konst och moral uppstår). Frågan är vad man gör när man säger att t.ex. Muslimgauzes musik är antisemitisk p.g.a. vad artisten kläckt ur sig i intervjuer. Själv är jag inte säker på vad man ska tänka.

Muslimgauzes alster bygger till stor del på found sounds. Han har rotat och letat och bygger ihop helheter med egna instrument, röster och distortion. Elektronisk dansmusik, dub och industrial blandas friskt. Det här skapar en dekontextualisering som jag slukas upp av men som samtidigt gör mig orolig. Visst är det suggestivt, men finns det också något som är lockande på ett mysko vis här, att en viss del av världen framstår som ett slags västerländsk fantasi (vad DJ Rupture pratar om som "half-buried signifiers") där plats och tid rörs ihop och där låttitlarna i många fall som sagt inte bidrar till något annat än agitprop och förenkling. De olika språk som förekommer i låtarna förstår jag inte och följaktligen blir det som sägs inte något som kan bidra till att kontextualisera. (Videon är ett annat spår, här visas ett konkret ställe.) Jag grubblar vidare i natten och inser att jag tycker att det är ENORMT svårt att tänka och formulera sig kring just musik.

DJ Rupture är aktiv på många håll, han har bl.a. gjort en skiva under sitt eget namn och så gjorde han jättebra musikprogram på WFMU, en radiokanal stationerad i New Jersey som du kan skruva fram här på nätet och så måste du också kolla deras fantastiska arkiv.

3. På Åland ska skärgårdstrafiken privatiseras, dvs. driften av färjorna konkurrensutsätts. Efter flera år av funderande har beslutet tagits. Jag är själv för dåligt insatt för att bedöma den här saken, men vad som är slående i diskussionen däromkring (och den är livlig) är hur genuint oeniga folk verkar vara om en MÄNGD saker: kommer privatiseringen att spara pengar? hur påverkar det arbetsförhållandena för folk som jobbar ombord? kommer det här att vara bra eller dåligt för skärgårdsbor? är privatiseringen bara en första förändring som sen kommer att leda till ännu flera förändringar, t.ex. i hur rutterna ser ut (den åländska skärgården är utbredd och det finns många öar; man tycks sträva efter att skapa kortare rutter för att spara pängar)? vad exakt ska man spara in på? vad innebär det att privatisera i just DEN HÄR branschen? hur påverkas långsiktigheten i skärgårdstrafiken? Klart är i alla fall att det finns många starka åsikter här i olika riktningar fastän så gott som alla är eniga om att något måste hända. Det som är viktigt att hålla i tankarna när det gäller frågor om privatisering är att vidden av förändringen kommer att synas bara på lång sikt, och då kan de viktiga frågorna inte bara vara av ekonomisk art, hur mycket man sparat.

No comments: