En bekant på FB kungör att han varit tillsammans med sin görlfriend x år. En av hans fb-vänner gratulerar å det varmaste: 'fint jobbat!'
---
En annan fb-vän publicerar bilder på sin unge som klänger på en annan unge. De fantastiska vuxna vill i denna bild se den underbara heterosexualiteten i sitt primära, universella uttryck: pojke+flicka - forever&always. 'Det börjas tidigt' filosoferar en. 'My son is a lucky guy' resonerar en annan klok förälder.
----
Jag tänker igen på den där fina novellen av Jens Liljestrand i Paris-Dakar där man först tror att scenen är en arbetsintervju men först efter ett tag fattar man vad slags 'arbete' det handlar om. Det är jobb-igt att vara Riktig Man. (Ibland önskar man att det fanns queerteoretiker i Adornos anda, kanske det finns? Om det var något den där novellen skildrade, var det ett instrumentellt, krigande förnuft i heterosexualitetens tjänst.)
2 comments:
Jag blir också lite tokig när föräldrar med våld måste para ihop sina barn med varandra förrän de ens kan knappt tala själva! Kallar dem för "flickvän" och "pojkvän". Jisses. Barn är ju barn herregud ändå, låt dem leka i fred säger jag och sluta läsa in en massa heteronormativa vuxenmönster i deras beteende!
Softy: jo precis. Och håller med om att det är just 'med våld'. Ett fint barndomsminne: hade en särskilt irriterande klasskompis som var full av fanstyg av olika slag. Omgivningen tyckte det var väldigt skojigt att se blommande romans i denna unges små upptåg. It annoyed me then and it still does.
Post a Comment