Åbo. Nu.

När jag växte upp var detta bland det coolaste man överhuvudtaget kunde ha i sin ägo. -- Detta får mig också att tänka på Absoluuttinen nollapistes gamla album Suljettu som jag än i denna dag tycker är väldigt fint ('jos ikinä muutat/jätä busterit kotiin') och som jag har en alldeles speciell relation till.

Jag blir uppmärksammad på hur en massa skräckinjagande grindar och portar riggats upp för att hålla banditerna borta från hyreshusen. Börjar kolla in olika grindar. Här en betydligt enklare modell.

 = bra öl.

 När jag blir led på, stressad, eller angstig av mitt jobb sätter jag mig gärna på ett café och donar. Nu har det öppnat ett nytt ställe på slottsgatan som fyller denna funktion på ett utmärkt sätt. Här kan man börja en eftermiddag med en kaffe, läsa bok, dricka en kaffe till, emotionalisera med Annikki Tähti och Eino Grön, fundera på om en bulle skulle smaka, köpa en öl. Sointu är den sortens sjapp där kunderna får sitta hur länge de vill. I alla fall känns det så. Några typer sitter helt tysta och bläddrar i en tidning i godan ro medan en gubbe trillar in och skryter om en spelning han ska ha med en uppsättning gubbar som spelar stoner-knäppgök-spacemusik (hm). Hoppas det här caféet går runt och att det blir en del av Åbos och mitt vardagsliv. (Sointu ordnar också en mängd spelningar. När jag satt och fördjupade mig i kopplingen Wittig-Wittgenstein-Arendt sticker sig en ung man in och kör en spontanimprovisation på ett piano.) På vessan finns bindor för akutbruk. Prima idé att också tänka på blodstinna människor.

 Vi får för oss att kravla till överklassbaren. König Ludwigs weissbier för 9 euro. Stämningen i baren: beyond everything [reason].

 ship to Gaza!