"att visa upp en rättvis helhetsbild"

I torsdagens Hufvudstadsblad (14.11) finns en artikel om djurrättsaktivister som smygfilmat på djurgårdar under de senaste veckorna. Husis rapporterar och visar upp vämjeliga bilder av djur som på uppenbara vis far illa. En representant för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund lyfter fram det argument som hör till stapelvarorna i det här sammanhanget när det gäller att försvara egna intressen: han säger att bilderna inte är "representativa". Men vad är då den "representativa" verkligheten? Jo, HBL:s läsare får besked när han uttalar sig om hur saker måste vara:

Vissa bilder visar friska djur i mycket trånga eller trista förhållanden. Måste det vara så?
Ja och nej. Producenterna skulle säkert ge djuren mer utrymme men det är en kostnadsfråga. Ladugårdar och svinstall måste nyttjas fullt ut. Vi konkurrerar på en öppen marknad.

Innan det har samma person betygat att producenterna nog värnar om djurens välbefinnande. Men, för att ställa den enklaste av enkla frågor: om det är så att det är maximeringens logik som helt avgör hur djur sköts (exklusive lagstiftningens gränser) då verkar det inte finnas något som helst utrymme att beakta "välbefinnande". Så, vad företrädaren för intresseorganisationen ifråga verkar säga är att den "rättvisa helhetsbild" som djurrättsaktivisterna hela tiden förvanskar är att djuren är råmaterial i en vinstskapande verksamhet där de enda yttre ramarna sätts av den gällande lagstiftningens definitioner av "misskötsel" (citat: "Det är klart, stöter man på misskötsel som direkt bryter mot lagen måste det åtgärdas"). Här finns alltså inga moraliska frågor alls (enligt representanten alltså), utan bara frågor om att i något slags allmän bemärkelse följa de rådande lagarna, och därutöver är det den öppna marknadens konkurrens som gäller. (Samma representant säger att EU bör ta tag i frågan om trånga utrymmen; det står igen klart att han inte ser det som realistiskt att djurhållarna själva tar i tu med detta?) - - Är det inte just det som de här bilderna helt rättvist visar upp? Den aktivist* Husis talar med säger också att syftet med filmandet är att visa upp en helhetsbild, en översikt över vad som försiggår i djurhållningen i stort och vad som sker när djur blir produkter - avsikten är inte att avslöja enskilda fall av vanskötsel.

Justitieminister Henriksson prövar begreppet "störande av näringsverksamhet" som en beskrivning av vad aktivisterna gjort sig skyldiga till - ett mycket intressant begrepp som, om jag fattat rätt, ännu inte är vedertaget, utan ett begrepp som justitieministern ser som en möjlig brottsrubricering. Djurrättsaktivisten i artikeln gör en bra poäng när hon säger att det inte borde vara en privatsak hur djur behandlas.

* Jag oroar mig igen över den negativa stämpel som "aktivist" har när djurrättsrörelsen angrips. Det är mycket märkligt att det blivit så. Aktivist borde ju vara det bästa en människa kan vara. För övrigt har jag själv mycket, mycket svårt att se någon betänklighet över huvud taget med att smygfilma djurgårdar. Jag har oerhört svårt att se varför det skulle vara en helig rättighet att hålla produktionsprocessen hemlig, även om denna heliga rättighet naturligtvis är central inom kapitalismen.