Randomgooglar på jobbet för att få inspiration till en sak jag skriver på. Börjar läsa om en reklamkampanj Levi's körde stort på för några år sen. Idén var att företaget åkte iväg till ett litet krisdrabbat ställe för att där smälla upp några kameror i syfte att göra videor där RIKTIGT arbete hyllas. En av videorna påminner om den sämsta aspekten av t.ex. Terence Malicks estetik. Byxor på ett klädstreck som poetiskt flyger omkring i vinden. Den andra är retro-chic med riktiga arbetare som bygger upp stan. Andan är amerikanskt optimistisk: framåt, framåt! Med riktigt arbete tar man sig vart som helst och snygga (?) jeans har man också. Skälet till att jag rotar i detta är att jag sitter och grunnar på det här med att synliggöra arbete, vad det kan betyda, hur man talar om att synliggöra arbete - och vilka skumma sidor det kan ha när man vill synliggöra Riktigt Arbete ur vilket nationer byggs upp och hålls samman. Här har vi det skummaste skumma. Okej, visst är det bra att staden Braddock får pängar av Levi's, men hela projektet andas så mycket dubbelmoral och kapitalistideologi ("allas arbete är värdefullt" som en form av bild som ständigt förs fram, trots verkligheten, där helt andra begrepp om värde råder) att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jobba hårt, ta sig ut ur krisen - KONSUMERA BYXOR. Himlen är magiskt blå. I en av videorna mässar en unge elegiska repliker om de där hjältarna som byggde amerikat, om folk som blev lessna och lämnade stan och eländet. Men: "Maybe the world breaks on purpuse, so that there's work to do." M-hm. Kapitalismen ser nog till att det där scenariot blir sant.
No comments:
Post a Comment