re: med lönearbete jämförbar syssla

För ett tag sen skrev jag om hur nån nisse kommit att tänka på att arbetslösas utkomststöd kanske borde sänkas om det visar sig att dessa arbetar frivilligt och oavlönat i organisationer. På arbets- och närningsministeriet oroade man sig över att frivilligarbete snedvrider konkurrensen.

Nu är en liknande fråga uppe igen, och igen handlar det om att dra allt under lönearbetets gigantiska kam och att framhålla det här med konkurrens. Jag läser om att skatteverket infört någon regel som rör tidsbankernas utbyte av tjänster. På hemsidan deras står så här:

Utbytesarbete baserar sig på ett avtal mellan två parter enligt vilket den ena parten utför ett arbete åt den andra på det villkoret att denne å sin sida utför ett arbete i gengäld. Arbetsprestationer och tjänster som byts via en tidsbank skiljer sig från utbytesarbete närmast så att medlemmarna i en tidsbank inte byter arbetsprestationer direkt med varandra.  I båda fallen rör det sig om arbete mot vederlag och därför beskattas inkomsten.
Förutsatt att arbetet utförs sporadiskt och kan jämställas med sedvanlig grannhjälp av ringa omfattning är även utbytesarbete och tidsbanksverksamhet skattefria.

(Hur det här funkar i praktiken förstår jag mig inte på. Vad räknas som "vederlag"? På FB skriver någon (representant från skattemyndigheterna?) att också ett fall där man byter tjänster med varandra kan vara skattefritt om det är "tavanomaista" eller "satunnaista". Frågor kan ställas här.)

Alltså jag vet inte mycket om beskattning, men det här får mig att se rött. En debatt utbryter på FB och jag tar mig friheten att i stora drag återge en del av den här. En person hävdade att tidsbankerna innebär en snedvridning om det är så att de tjänster som erbjuds där inte beskattas; tänk om det är så att vissa anlitar tidsbanken istället för att använda sig av skattbelagda tjänster? Staten förlorar inkomster, menade hen, och det är allmänt orättvist att tidsbankerna på detta vis har en konkurrensfördel. - - Själv tycker jag att ett dylikt sätt att resonera förutsätter att man helt och hållet jämställer tidsbankernas tjänster och arbetstid (utbytet grundar sig på enheten tovi, en tidsenhet) och lönearbetets tjänster och arbetstid. Det här anser jag vara synnerligen problematiskt, i synnerhet eftersom hela denna sammanslagning utgår från att utbyte är något neutralt som kan utvecklas som lönearbete eller tidsbanker, men som helt jämförbara system där bytet i princip betyder samma sak, bara att i det ena fallet finns pengar med som en teknisk lösning och i det andra inte. Jag skulle säga att utbyte i de två fallen är förankrade i två helt olika sammanhang där grunden inte är ett neutralt byte. Tanken om neutralt byte som ett slags universell enhet är en individualistisk nationalekonomisk fantasi. (Man bör kanske till och med sätta ett frågetecken i kanten när det sägs att tidsbankerna bygger på en byteslogik. Som en påpekar på ovan nämnda facebooksida är en tovi inte något som förpliktigar mig till något öht.)

Det andra huvudproblemet är att man tänker att det är lönearbetets abstrakta arbetstid som också förekommer i tidsbankerna, och att också den arbetstiden kunde beskattas på jämförbart vis. Det är inte hållbart att tänka sig att för varje arbetstimme i tidsbanken förlorar staten potentiella skatteinkomster eftersom utgångspunkten då är att "arbetstimme" här betyder precis samma sak.

För egen del skulle jag säga att detta snedvrider vad tidsbankerna och kapitalismen är. Tidsbankerna handlar om konkreta tjänster och uppgjifter, det rör sig om människor som bildar nätverk, vill umgås, dela med sig, människor som kan saker eller som kan förlita sig på andras kunskaper och erfarenheter. Det kan vara människor som inte har råd att köpa tjänster, det kan vara människor som vill ha alternativ till de kommersiella tjänsterna, det kan vara människor som vill att deras kunnande ska vara nyttigt, men inte på det vinstmaximerande sättet (och på samma sätt finns det säkert många skäl till varför folk använder andras tjänster, eller varför man inte gör det utan vänder sig till näringsidkare). Att klippa hår, ge massage, hjälpa någon att flytta, att översätta en text - för att man kan och vill, inte för att skapa en vara.  Med andra ord: man måste skilja mellan olika begrepp om "tjänst".

Kapitalismen i sin tur utgår från att pengar ska bli mera pengar via arbete. Arbetets tid är här inte den specifika timmen där en specifik arbetsprestation uträttats, utan tidräkningen är helt insurrad i kapitalismens värdesystem, i produktivitet och möjligheten och nödtvånget att allt jämförs på samma skala. I tidsbanken finns det inget kapital, bara uppgifter som kan bytas mot andra uppgifter. Det finns verkligen inget allmänt "tid är pengar" - det är inte så att grundtanken i tidsbanken måste utgå från ett slags ekonomisk rationalitet.

Det andra helt avgörande för varför det är dumt att införa beskattning här är att tidsbankerna utgör en sorts livsviktig form av självorganisering och engagemang mellan människor. Den självregleringen skulle förändras om den blev en del av statens byråkratiska system. Risken vore att folk började tänka på tidsbanken på just det kapitalistiska sättet, som transaktioner, som strikt ekonomiska enheter. Min poäng är inte en allmän skepsis mot staten eller beskattning. Men byråkatrin borde inte finnas med här, när det gäller ett sätt att mellan människor organisera ett utbyte av arbetsuppgifter. I ett samhälle där fattigdom och utslagning hela tiden fördjupas är tidsbankernas icke-kommersiella självorganisering livsviktig.

Och ja, som det också helt riktigt påpekades i diskussionen: problemet med skattebasen är nog ett annat sorts problem - det stavas skatteparadis och skattekonkurrens och skatteplanering. Lösningen är inte att allt sugs in i kapitalismens och lönearbetets logik.

Följaktligen: allt det som vi i någon bemärkelse kunde kalla "arbete" som försiggår vid sidan av det skattepliktigade arbetet kan inte ses som "grå ekonomi". Här uppstår frågor om när det är på sin plats att tala om grå ekonomi men det tänker jag inte gå in på här.

EDIT: Läs en text om alternativa valutor i kontrast till den kapitalistiska penga- och skuldekonomin här där bl.a. begreppet "demonetization" och "deprofessionalization" anförs. Mycket intressanta saker. Jag ska läsa vidare!