En sanning: Pascal är ett av Sveriges bästa popband. För Pascal går allting rätt. Pascal är förbannat. Bandet representerar en kärleksfullt omhuldad rockabillytradition. Rockabilly, här, är inte nostalgi eller coola attiraljer. Pascal låter angelägna. Pascal kan sjunga om cadillacar och Elvis' spyor utan att det blir det minsta fånigt. På sin senaste skiva, Orkanen närmar sig, gör de en cover på Tutti frutti. En sån sak. Det är en cover som är ödesmättad, erotisk och förbannad på samma gång. 5/5. Skivan öppnade sig inte för mig när jag lyssnade på den häromåret. Jag lyssnade ofta på Förbi fabriken och Galgberget, men den här skivan förblev sluten. Nu återkommer jag till den och plötsligt faller det på plats. Kanske är det vita bruset på ena sidan huvudet en bidragande orsak. Som att lyssna genom en dålig bilradio, precis som det ska vara. Kanske är det lite mindre explosionsartat än tidigare, lite mera återhållsamt.
Ska poplyrik handla om bilar, ska det låta så här:
Ps: Känner någon av er till rockabillymusik, eller musik som har nåt med den traditionen att göra, som är värd att gräva fram? Det gör inget om det har några år på nacken.
11 comments:
Associationerna är mitt i prick tycker jag. Franke och Jesus & Mary Chain är band som jag tycker om.
Speciellt Franke ligger ju rätt så nära Pascal på ett antal olika sätt, även om det finns lite olika influenser som påverkar dem åt olika håll.
Att Franke har släppt ett andra album har tydligen gått mig förbi. Ska ta och lyssna nu.
... Och när jag gör det märker jag ju att här finns det massvis av rockabillyinfluenser. Lovande!
Men vilken skivbolagsprodukt till video...
Enviken Records (www.envikenrecords.com) har allt du behöver i rockabillyväg, och mer därtill. Jag vet inte om deras musik går att få tag på annat än som vinyl skickad med posten.
Jag tror att man annars brukar börja med Stray Cats, det är ganska bredbent i och för sig. Jag gillar Nekromantix och Reverend Horton Heat, men det är väl kanske mer psykobilly.
Reverend Horton Heat är bra. Psychobilly är väl ingen dålig sak? (Även om det, precis som med rockabilly, finns väldigt dålig, teatral psychobilly)
Stray cats har jag aldrig riktigt fastnat för, men det var i och för sig ett antal år sedan jag försökte lyssna.
Ska kolla skivbolaget - tack!
Jo, det var andra Franke-skivan jag tänkte på. Den första är bättre, men den andra mer rockabilly.
För övrigt kan tilläggas att Enviken är den plats i Sverige där andelen raggare är störst. I absoluta tal är det däremot Hedemora som har flest. Erik kan nog lägga ut texten om det där.
Och sen finns ju det här också, förstås:
http://www.youtube.com/watch?v=u--tMNp7qmk
jag kommer själv från rätt så raggartäta trakter. Men jag tvivlar på att dessa raggare handlar på Enviken records (fast man vet ju aldrig)
h: Fin sång! hade inte hört den förr.
Jag måste förstås nämna Suicide i genren på-gränsen-rockabilly. Men det är old news.
Sedan tycker jag, på tal om psychobilly, om Gallon drunks tidiga skivor. Det påminner en hel del om Birthday party, men har något slags ingång i just rockabilly.
Mina rockabillykontakter talar om något som heter Meteors.
Enviken och Hedemorakopplingen är i stort sett rätt. I Enviken finns ganska många som betraktar sig som "nostalgiker" snarare än raggare. Nostalgikerna är väldigt (väldigt) noga med sina femtiotalsmiljöer och vill inte nödvändigtvis associeras med Eddie Meduza och midsommarfiranden på Rättviks camping.
http://www.dalademokraten.se/sida/id/155692/
jag har ett suddigt minne av att någon /kanske du Å?/ pratat om en dokumentär om män som ägnar sig åt hoppborg - vad VAR det för något?
Måste kolla Meteors! Aldrig hört.
Kan mycket väl föreställa mig att begreppet 'raggare' har en viss laddning som vissa aktar sig noga för att associeras med.
PS Erik: jag vill fortfarande vara Jerry Williams!
Post a Comment