//

Eldbollen på himlen och långrandigt surr i huvudet: promenad. Den här känslan att jag kunde gå och gå och gå och gå, upp till ishavet, ner igen. går längs Tammerfors riksväg, kollar fula hus, bilfirmor, lyssnar på fågelläten som jag nästan kan identifiera och sparkar på snöklumpar. hittar ett fint skogsparti. Går tills benen stumnar och då kommer bussen. Lukten av pommes frites. Alla ser glåmiga ut och ingen säger nåt. Blir genast vansinnigt sömnig. Får plötsligt syn på reflektionen av ett barnansikte i bussfönstret. Barnet tittar oavvänt på något och det sitter absolut stilla, blinkar inte ens, som en otäck docka. Bussen kör mig rakt hem, min egen servicebuss. Någon har pissat på min trappa.