1 April 2011

vetenskapsnationalism

En av de sunkigaste aspekterna i samtida diskurser kring utbildning och vetenskap är den nationalism som hela tiden dyker upp. Finland placerar sig respektabelt i PISA-undersökningar? Ja, för vi har ju ett så respektabelt och konkurrenskraftigt utbildningssystem. Den finska staten ger sina ungdomar en gedigen bildning, vilket ger bra utsikter för världsomvälvande innovationer sen, t.ex en rolig app på mobilen, vilket i sin tur ger ett lyft för den finska ekonomin. 
Samma retorik finns såklart i vetenskapen, speciellt naturvetenskapen.
Det viktigaste för universiteten, och för projekt, och för enskilda forskare, är att profilera sig. Har man inte profilerat sig internationellt, har man misslyckats.
Det är inte så lite kalla kriget-varning på en artikel från onsdagens Husis. Artikelns budskap är att Kina inte bara är en ekonomisk stormakt, utan också en vetenskaplig. Dylikt säger till och med amerikaner som sammanställer statistikbaserade rapporter. Antalet publicerade artiklar och antalet gånger en forskare blivit citerad registreras noggrant. En människa som skrivit en rapport uppges ha sagt så här om den kinesiska vetenskapsexpansionen:
"Jag ser det här som positivt och det kan ge stor nytta. Andra kanske ser det som ett hot och visst är det en väckarklocka om att vi inte ska bli självbelåtna."
Jaha, intressant.
Det faktum att USA tidigare legat i täten i dylika rapporter, varför har det inte varit "ett hot"?

2 comments:

benji said...

Det är ju i alla fall skönt att ingen framhåller att det är bra att "vetenskapen går framåt" därför att bara den kan rädda oss ur våra problem. De personer som tror att detta är sant borde ju jubla när kineserna börjar publicera artiklar, och sådana teknikoptimister brukar själva vara effektiva med att sprida sina åsikter.

M. Lindman said...

iofs.
men vissa teknikoptimister tycker väl att teknik är helt och hållet saliggörande - om den är i rätt (amerikanska t.ex.) händer.