17 April 2011

Kakpolitik, antipolitik, politik

Valkväll. På TV ser man en sportreporter lätta upp stämningen med flåsig sportretorik. A Stubb pratar om lagsporten politik. Ett populistparti har en olycksbådande spalt. "Prostesterna måste tas på allvar", säger analytikerna. Tja, måste de? Vad finns att förstå om man inte ens ser vad protesterna egentligen är ett uttryck för?
Jag är pessimistisk. Den här valkampanjen har handlat om det vanliga, det vi förväntar oss, plus Sannfinländarna. Dessa sanna finländare har utgjort navet i valdiskussionen, ett faktum som borde oroa: hur tusan gavs de den rollen?
Det är en metafor som ständigt återkommer.
Kakan.
Vänster säger att fördelningspolitik är viktigast, att fördela kakan.
De kvicktänkta högermänniskorna säger att fördelandet ju är alldeles för passivt, politik handlar om att baka kakan, ja, ARBETA.
Till höger och vänster har man noll tilltro till politik i bemärkelsen att leva tillsammans, att göra en skillnad mellan moraliskt sett primära problem (att ha någonstans att bo oavsett varifrån man kommer) och problem som uppstår för att det finns en viss struktur ("hur mycket invandringsarbetskraft behöver Finland?").
Sannfinländarna profilerar sig som icke- och antipolitiska. Att det är ett ytligt och tanklöst avståndstagande är självklart.
Ett av de mest beklämmande sakerna då man lyssnar på debatter om politik är att alla frågor tycks ligga på samma plan. Resultatet av detta är en sörja av suddigt tänkande: "Kristdemokraterna är ett parti med värderingar."
Jag såg en valdebatt häromdagen. Alla pratade i mun på varandra. De flesta politikerna, med några /få/ undantag, uttryckte sig genom slogans (och jag tänkte på Arendt). Detta eviga trummande: "som vårt parti alltid har sagt..."  En del politiker satt i randiga slipsar och gjorde sitt bästa för att se självsäkra ut. En hel del av dem utstrålade olika former av rädslor. Mycket lite blev sagt om vad det är att leva i ett samhälle som det här, hur man ser på grundläggande frågor, är fattigdom ett fenomen som vi helt enkelt "ska stå ut med" och vad innebär det att "skapa arbete"?

Några korta och såsiga funderingar. Jag vet inte.

1 comment:

b said...

Välformulerat; och så bedrövande sant. Sedan sägs att folk tycker Soini talar klarspråk!? Om den politiska debatten nu sett ut just som du beskriver den - administration likställs med moraliska frågor - vad blir det framöver? Känns som att diskussionen upplöses helt och hållet.