med lönearbete jämförbar syssla?

I en liten text i HBL idag behandlas ett fenomen som ger upphov till både en och annan fråga om vad som egentligen ses som arbete. Textsnutten rapporterar att frivillighetsarbete på vissa håll i landet påverkar arbetslösas utkomststöd. Arbets- och näringsministeriet filar på ett regelverk som skulle garantera att folk behandlas lika i hela landet på den här punkten. Den lag som redan finns garanterar att arbetslösa får utföra frivilligt arbete som inte är avlönat utan att det påverkar arbetslöshetsersättningen. Frivilligt arbete kan ändå bli problematiskt om det "snedvrider konkurrensen" (intressant att det sägs så!), dvs. så att ett jobb som vanligtvis utförs med avlönad arbetskraft nu utförs utan lön. Artikeln avslutas med den legendariska Heikki Hursti som säger att hans organisations verksamhet (som bl.a. delar ut mat till mindre bemedlade) vore omöjlig utan frivilligarbetare.

Utifrån en marxistisk analys kan man säga att det kapitalistiska systemet bygger på en logik där allt fler aktiviteter förvandlas till lönearbete. Den här poängen kan tas formellt, så att det handlar om arbetstid som skapar värde (vilket bygger på en fortgående expansionsprocess), men det kan också förstås på ett mera begreppsligt plan, där själva arbetsbegreppet får ett specifikt innehåll. Frivillighetsarbete - att sprida en appell, dricka kaffe med gamla människor eller dela ut mat åt folk som är fattiga - ses som arbete bara under en viss beskrivning. Det är inte alls självklart att det måste ses som arbete (man kan tänka sig andra beskrivningar, att någon vill hjälpa, ser en uppgift som viktig, etc.), eller det är åtminstone ganska öppet vad 'arbete' kan betyda här (arbete i kontrast till vad?). Exemplet från artikeln visar hur frivilligarbete utifrån ett visst paradigm framstår som ett arbete vilket som helst som man inte får betalt för. Visst finns det problem som uppstår då ett arbete som vanligen är avlönat utförs oavlönat, t.ex. i form av praktik, så att ett företag eller en organisation drar nytta av det. Men det som upptar mig just nu är det intressanta med att allt arbete ställs på samma plan med lönearbete som modell, från vilket frivilligarbete sen avviker, och den här avvikelsen måste berättigas (tänker man).

Vad det här visar är att frågor om vad som betraktas som arbete eller inte dels måste ses utifrån en historiskt specifik situation, men också utifrån moraliska perspektiv, där begreppet 'arbete' spelar en mängd olika roller. Att den här slitningen inom begreppet frivilligarbete uppstår för arbetskraftsbyråernas del innebär ju inte att motstånd mot ett sådant sätt att tänka skulle vara omöjligt: det finns många exempel där folk velat kämpa mot vissa sätt att prata om arbete eller där man velat lyfta fram en viss aspekt av arbete i kontrast till någon annan - det här gäller ju också yrken, t.ex. läkare som motsätter sig new public management utifrån argumentet att det snedvrider vad en läkare bör arbeta med. Bruken av begreppet 'frivilligt arbete' skiljer sig åt (liksom också synen på de olika organisationer där folk är verksamma utan att avlönas). Jag kan t.o.m. tänka mig att man skulle vara oenig om vilka aktiviteter som frivilligt arbete utgör - kan t.ex. någon som deltar i Röda korsets väntjänst sägas frivilligarbete? När skulle man framhålla det just som frivilligarbete? Eller hur beskrivs olika typer av föreningsverksamhet, är det frivilligarbete? Eller fritidssysselsättning? 

Annars slår det mig nu att en av de mest populära retoriska vändningar i samlingspartiets sloganartilleri är att just beskriva lönearbete och med detta sammanhängande aktiviteter (konsumtion och sparande) med ett språk hämtat från det frivilliga arbetet, nämligen TALKON. Det är talkoanda dag och natt för att lösa krisen. Att nissar ur högern tar till just den här metaforen eller bilden är mycket intressant, det säger något om hur man döljer vad saker egentligen är.