"ekonomisk rationalitet"

"Friendship in an Age of Economics" heter ett av blogginläggen (av Todd May) på New York Times' läsvärda filosofihörna The Stone. Redan titeln gör att jag börjar skruva på mig. Det May skriver om vänskap är förvisso fint och vackert. Men lägg märke till tonen i följande:

Conversely, our times challenge those friendships [han talar om en typ av vänskap som varken handlar om ett utbyte av tjänster eller vänskap som ger trevliga upplevelser]. This is why we must reflect on friendship; so that it doesn’t slip away from us under the pressure of a dominant economic discourse. We are all, and always, creatures of our time. In the case of friendship, we must push back against that time if we are to sustain what, for many of us, are among the most important elements of our lives. It is those elements that allow us to sit by the bedside of a friend: not because we know it is worth it, but because the question of worth does not even arise.

Det är ju inte så att jag beivrar tesen att alla mänskliga relationer, i grund och botten, är själviska. Utan det som stör mig är hur "den ekonomiska rationaliteten" målas upp; en tidsanda som "vi", upplysta, bildade, humana människor, kan göra vårt bästa för att stå emot. Denna tidsanda är listig och sprider sig överallt. Det bästa vapnet är god gammal reflektion.

Genom reflektion kan vi alltså genomskåda den konsumtionsinriktade livsstilen eller den ekonomiska rationalitetens frivola karaktär (ett gammalsvenskt ord: "billig"...). Snabba kickar, du vet, allt fast förflyktigas. "Vi" vet bättre. "Vi" går motströms mot tidens anda och odlar djupa och trogna vänskaper. Ekonomi- och konsumtionssamhället är något som "vi", moraliska varelser, kan suspendera när vi ägnar oss åt livets viktigaste frågor (ursäkta mig: värden).

Consumer pleasures are transient. They engulf us for a short period and then they fade, like a drug.

Consumer relationships are focused on the momentary present. It is what brings immediate pleasure that matters. Entrepreneurial relationships have more to do with the future. How I act toward others is determined by what they might do for me down the road. Friendships, although lived in the present and assumed to continue into the future, also have a deeper tie to the past than either of these.

Låt mig säga så här:  Genom att upphöja högre värden som övertrumfar "girigheten" och "nyttan" lämnar man i stort sett ekonomin, reducerad till en tidsanda, i fred. Det enda vettiga som återstår är att dra sig tillbaka in i de trånga flikar av socialt liv som "nyttotänkandet" inte ännu besudlat.

Den vädjande, bekymrade tonen i de här diskussionerna är typisk. Så här kan vi ju inte hålla på! En myndig ton skrapar ihop ett kollektivt medvetande, "vi", för vilka det värsta av allt är att framstå som ett vulgärt shoppingpucko.

NÄR BLIR DET GALNA DAGAR på Stocka???? Då ska jag slita i undermåliga varor tillsammans med den lystna, ytliga, lättlurade, tanklösa pöbeln. [mild ironi]