Med substantivet lila med avdelningen lilayati uttrycks framför allt det luftiga, lätta, glättiga, lediga och overkliga i leken; grundbetydelsen är väl svängande eller vaggande hit och dit. Dessutom finns det i lila ett "som om", det skenbara och efterapande. Sålunda betyder gajalilaya (bokstavligen: med elefant-lek) helt enkelt; "som en elefant", gajendralila (bokstavligen: någon, vilkens spel är elefant) en människa som föreställer en elefant, resp. spelar en elefant. I alla dessa benämningar på leken tycks utgångspunkten semantiskt sett vara begreppet "snabb rörelse", ett sammanhang som man kan finna i flera andra språk.
9 August 2010
någon, vilkens spel är elefant
Ibland älskar jag mitt jobb:
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment