7 March 2012

feministisk ekonomikritik

Katrine Kielos i Bang:

De ekonomiska teorierna om människan som en alltid rationell, självisk, isolerad (och manlig) varelse är på många sätt den stora berättelsen om vår tid.
Kroppar som föds, åldras och dör. Kroppar som behöver hjälp i många skeden av livet. Samt ett samhälle som kan organisera detta. Feminismen måste bli bättre på att ta sig in i den ekonomiska debatten på bred front. Feministisk ekonomi får inte bli reducerad till att i varje läge ropa om att : tänk-på-kvinnorna-i-offentlig-sektor-också.

Det är att förminska sig själv. Som om feministisk ekonomi var en intresseorganisation för offentliganställda – inte ett ekonomiskt paradigm med förmåga att förändra hur vi överhuvudtaget ser på ekonomin, marknaden och oss själva.

Viktiga grejor. I sin artikel tar Kielos fram hur en viss ekonomisyn/praktik jobbar med ett ytterst fattigt begrepp om ekonomi, ett begrepp som osynliggör hur "marknaden" är beroende av former av arbete och praktiker som inte låter sig reduceras till en själviskhetens logik. Kielos sysslar inte med att upphöja "kvinnliga dygder" (the female virtue of care). Hon visar snarare på en dynamik mellan tanken att skyldigheter är något som man inte kan räkna med (själviskhet kan man räkna med) och att man i praktiken tar ömsesidighet och skyldigheter för givna. Här blir det snarare tydligt vad som räknas. För att dra ut konsekvensen av resonemanget (som det slår mig): idén om själviska, rationella varelser är inte bara en hemsk bild av hur samhället borde ordnas - det är också en synnerligen lögnaktig förståelse av det samhälle vi lever i nu. Samma gäller ekonomin som något som utspelar sig mellan sekunder i olika musklick eller automatiskt genererade händelser. Den bilden skapar en knasig, rent ut sagt kraaazy, föreställning om att det vi i huvudsak är beroende av är ett nätverk av regelbundenheter ovanför och bortom det sociala snarare än vårt beroende av varandra (och då menar jag inte 'beroende' nödvändigtvis i bemärkelsen att vara utelämnad åt, prisgiven åt, även om det kan vara så också).

Framför allt pekar Kielos på vikten av att granska det ekonomiska språkbruket ur nya, kritiska vinklar, utan att göra ekonomins språk till "ett ständigt bakgrundsbrus av oundvikligheter".

2 comments:

Jenny said...

TACK för den länken, det här var ju helt absurt relevant för min avhandling, där jag har försökt greppa hur jag ska förhålla mig till ekonomin och makten, ska på konferens med ekonomitemat (pengar och finlandssvenska fonder och konstnärsstipendier) också på hösten, och det här gav en bra puff i rätt riktning... Måste läsa texten lite noggrannare nu när hon sätter ord på det som irriterat mig länge.

M. Lindman said...

Roligt att höra! Det är en fin text tycker jag, även om samma saker sagts förut i olika tappningar. Vissa saker tål upprepning.
Lycka till på konferensen, låter spännande!