ännu om tidsbankeri

I Ny Tid ingår en längre artikel om fenomenet tidsbank. Det är en intressant artikel. Tidsbanken Stadin aikapankkis ideologi är på många sätt mycket bra. Att skapa en alternativ ekonomi, en mindre abstrakt ekonomi, en ekonomi som skapar samhörighet snarare än konkurrens och splittring. I artikeln blir det dessutom klart att poängen inte är att fungera som stödmotor för den vanliga kapitalistiska ekonomin. En sak jag verkligen gillar här är hur ett begrepp som ekonomi får en innebörd som den ofta saknar. Normalt tänker man på ekonomin som i grunden kretsande kring kalkyler: tjänar man på något, eller gör man det inte; reducerande av onödiga kostnader, vinst. I det här sammanhanget är något annorlunda. Grunddimensionen här är inte vinst och förlust, kostnad, utbud och efterfrågan, även om några av dem kan komma in, utan: vad som behövs. För mig framstår just den delen som ett radikalt grepp på ekonomi. (Och nej, 'vad som behövs' är inte att jämställa med 'efterfrågan') Ekonomi kopplas här till att bli hjälpt och att få hjälp. Systemet med tidsbanker öppnar också upp intressanta frågor vilken roll kunnande har för arbete. Som det sägs i artikeln är kunnande centralt när det gäller en syssla som att stämma ett piano. När det gäller att laga mat, passa barn, städa, göra en översättning kommer en rad andra begrepp om kunnande in.