12 March 2014

sedernas förfall

Stötte på detta citat. 
"Européer ur medelklassen och uppåt började dagen med en omsorgsfull toalett och påklädning, även om de inte skulle utanför dörren eller arbetade i hemmet. Att gå omkring hemma orakad, i kalsonger och rufsigt hår bara därför att man inte behöver visa upp sig för någon skulle gjort ett mycket dåligt intryck på våra förfäder."
Tänk på det, slashasar. Själv får jag ibland för mig att sådana där kalsong- och rufsdagar ytterligare bidrar till demoralisering, att dagen aldrig tar fart, att skrivandet fastnar och att dag plötsligt blivit kväll utan att jag riktigt märkt hur. Alltså är det omsorgsfull toalett, strykta skjortor och pressveck som gäller i det lindmanska skrivarhushållet, också de dagar då den vidlyftigaste utflykten tar mig till butiken tvärs över gatan. Ja, tänk på Matti Klinge: jag skrider värdigt mellan soffan, datorn och kaffebryggaren. Inga mjukisbyxor så långt ögat kan nå.

2 comments:

h. said...

Måtte furstarna bli utleda [...] på detta att en adelsman kan uppträda i ett respektabelt sammanhang utan att bära svärd vid sidan och gå med kläderna sladdriga och oknäppta som om han kom från avträdet [...] måtte furstarna också bli utleda på en rad andra nya och skadliga påfund, då skulle dessa omedelbart bespottas och försvinna. Allt detta är ytliga missförhållanden, men de bådar ändå inte gott: när vi ser puts och rappning börja spricka på våra väggar är det en varning om att hela murverket kan rasa.
(Michel de Montaigne, Essayer: Bok 1, 355-56)

M. Lindman said...

"Som om han kom från avträdet". Montaigne visar var skåpet ska stå. Honom borde jag läsa mer!