hemvanan

Vanligtvis luktar det gammal cigarettrök i min tambur. Ni vet den där trötta, fadda stanken som  tränger in i precis varje hörn av rummet (hur cigaretter kan lukta både avskyvärt och gott beroende av sammanhang, märkligt - när någon röker på t.ex. en busshållplats i vinterkylan tycker jag nästan alltid att det är en angenäm doft som på något sätt får den rena luften att kännas ännu fräschare). Folk brukar fråga om jag börjat röka men jag svarar oftast slött att jag tänkt på det men att jag inte kommit mig för. Men det är någon i närheten som gillar att bolma. På fredagarna är det någonting som händer. Stämningen i den slitna korridoren på min våning är annorlunda, lite festlig, högtidlig nästintill. Samma procedur varje vecka. Där sprids lukten av tvål och eau-de-cologne. Lukten letar sig in i hallen, in i mitt rum. Grannen har  ägnat sig åt en grundlig tvagning och rustar sig antagligen för att gå på galej. Grannens envisa och expansiva parfym i näsan; lättjan förflyktigas. Det är minus fucking tjugo ute men det är säkert bäst att följa grannens exempel och sikta in sig på en öl på stans bästa - och varmaste - hak.

Jag gillar mitt hus.