läsa husis, läsa debord

Förutom att jag vill ha tillgång till det knark som HBL:s pressfotografer (eller vad det nu är för firma som knäpper de surrealistiska, härliga politikerbilderna) går på, tycker jag det är är intressant att läsa om man, som jag, håller på att läsa Guy Debords marxist- och situationistklassiker Skådespelarsamhället (1967) där poängen i korthet är att samhället är en spegel av kapitalet, och samhället handlar allt mera om framställning, om att te sig som något - ett för skådespelarsamhället typiskt drag är idén om tillväxt utan konkreta mål. Skådespelarsamhället snurrar kring representationer som präglar sociala relationer. All human life is mere appearance.* Debord skriver om samhällets overklighet, saker som tragglar på, där det aldrig riktigt går att få tag på vad saker är. Jag läser honom i synk med det här och han blir genast lite mera sympatisk:

EU-kommissionens vice ordförande Olli Rehn kritiserar de eurouttalanden som gjorts i Finland på sistone. Om Finland vill framställa sig som ett land som tvivlar på sin roll inom den europeiska integrationen och allvarligt överväger att lämna euron har landets lyckats i sina syften, sade Rehn på ett ambassadörsmöte i Helsingfors på onsdagen. [....] Rehn, som också är ekonomikommissionär, tycker att Finland ger ett intryck av att vilja sabotera möjligheterna att rädda euron. Om landet trots allt vill behålla sin plats i det europeiska laget är det ett självmål. Enligt Rehn har marknadskrafterna i New York med intresse följt debatten om euron i Finland. Rehn säger att man där ofta nämner Finland som landet som sätter igång processen genom att lämna eurosamarbetet.

(Älska idrottsspråket!)

God natt, sov sött :) :)

* Det finns mycket att klaga på hos Debord. Men det ids jag inte gå in på här.