14 May 2015

Politisk mardröm

Min vän A säger klokt att det i det här läget vore klokt att undvika alarmism. Det är nåt märkligt i den yrvakna reaktionen, tror jag hen resonerade: OJ, HUR KUNDE DET GÅ SÅHÄR?!? Yrvaken alarmism kan vara farlig om den innebär att vi slår ut händerna i en uppgiven gest: We're fucked! Det var det! Politiskt motstånd och ett gigantiskt hallå är vad som behövs, inte missmod. Men när jag öppnar tidningen och läser om att Finland, representerat av en "öppensinnad" (...) samlingspartist, deklarerar att EU INTE ska gå in för en jämnare fördelning av asylsökande, att EU INTE ska ta in flera flyktingar, fördelade jämt i medlemsländerna, då överskjöljs jag av politisk hopplöshet. Om det är nåt jag tror att måste hända under de kommande fyra åren är det att likheten mellan mainstreampartierna när det gäller migrationspolitik kommer att bli uppenbar - något som t.ex journalisten Marianne Lydén förtjänstfullt har kartlagt. Det glada samförsåndet saml/c/sannf genererar en utredning om invandringens kostnader. Jag uppskattar hbl-journons krassa sammanfattning av läget: "migrationspolitiken ska alltså stakas ut enligt kostnader, inte enligt mänskliga behov." Men kanske det just är här som yrvaken alarmism kan vara farlig? Utmaningen är väl exempelvis att notera hur den här migrationspolitiken inte uppstått här och nu, utan att den har en lång och motbjudande mainstreamhistoria.

7 comments:

walopää said...

Aaaaaaa!
Den här retoriken om vad saker kostar och vad man har råd med har pågått länge. Jag drar alltid öronen åt mig när humanister talar för välfärdssamhällets olika tjänster med motiveringen att om man drar bort dem blir det ännu större kostnader för samhället via skadorna som uppstår.
Exempel: skär vi ner på skyddshem, hjälpande telefoner och terapi för våldsamma män så ökar våldet i hemmen och hur mycket kostar det?
Fel argumenterat. A för att oberoende av vad det kostar borde ingen behöva uppleva våld i sitt eget hem, det är DET som är skyddsåtgärdernas värde, att de sparar människor från lidande.
Och B för att när det finns en austerity mentalitet i samhället och allt skärs ner kommer inte heller det ökade familjevåldet att "kosta" samhället något, man bara låter bli att lösa problemen dvs lindra det nya lidande sim uppstått för att man "inte har råd". Slutresultatet blir väl ett samhälle där de som har råd stänger in sig i gated communities och de andra får leva apokalypsen utanför, men är det inte ungefär just det som de vill ha som vill montera ned välfärdssamhället?

Att säga att man har råd eller inte rpd med något är ju bara ett sätt att säga att något är viktigt eller inte.

I den här logiken är de syditalienska mafiorna, camorran etc som Roberto Saviano skickligt beskriver ju bara världens mest progressiva business. "Visst vore det en vacker tanke att inte mörda, våldta och förslava andra människor och låta bli att proppa marken i vår egen region full av de värsta tänkbara gifter - men de ekonomiska realiteterna tillåter det tyvärr inte. "

Lönsamhet i flyktingpolitik följer samma mönster.

M. Lindman said...

Kunde inte hålla med mer!

I själva verket tror jag också många humanister är så rädda för att vara blomsterhattar eller whatever att de ger sig in i 'realistiska' räkneexerciser för att bevisa att de måste 'tas på allvar'.

Exempelvis diskussionen om utbrändhet i arbetslivet ser ju också hela tiden ut så där: VAD KONSTAR DET FÖR SAMHÄLLET ATT MÄNNISKOR BLIR SJUKA?

Och parallellt med det du skriver: man tar inte problemet på allvar (utan stirrar bara på kostnader) och utöver kostnadsperspektivet bryr man sig inte. Familjevåld/utbrändhet anses endast bara vara problem i den mån de konst för samhället.

I invandringsdiskussionen har ju kostnadsperspektivet fått helt groteska dimensioner: låt oss ta in SPJUTSPETSMIGRANTER, såna som GARANTERAT medför ++++ i kassan (någons kassa).

M. Lindman said...

Bra citat av Saviano, borde läsa. Stämmer helt på resonemangen nu: visst är det en vacker tanke att bry sig om migranterna på medelhavet MEN FINLAND HAR INTE RÅD ATT GÖRA NÅGONTING ÅT SAKEN.

Helt surrealistiskt vad kostnadsperspektivet gör åt verklighetsuppfattningen.

ponks said...

Håller med. Dagens Slaget efter tolv med bl.a. Anu Koivunen pratar en del om dessa problem, o skillnaden mellan politik i Sverige o Finland, "rumsren rasism" osv. Rekommenderar!

M. Lindman said...

Tack för tipset! Anu Koivunen är jättebra. Sju önska att hon & Marianne Lydén sku kommentera nyheter hela tiden så man sku få perspektiv på grejs.

walopää said...

Hej, citatet var mitt eget påhitt, men Saviano är en modig man som skriver suprrviktiga böcker. Gomorra, läs den.

M. Lindman said...

Ska läsa!
Och bra formulerat hur som helst :)