18 April 2015
Avslöja PKN?
Läser i en artikel en som menar att uppskattningen som Pertti Kurikan nimipäivät mött är av lite oklar karaktär och att dess egentliga art blir klar om vi t.ex frågar oss huruvida kvinnliga funktionshindrade skulle kunna göra samma saker som pkn och gillas. Nåt i perspektivet slår slint. Det HAR ofta en plats att ta sig en funderare på vad det skulle betyda om x vore en kvinna. Men här fick jag känslan att utgångspunkten är att det MÅSTE finnas nåt skumt/skenheligt (etc) i folks glada stöd och diggande av PKN. Att det liksommåste finnas nåt att reda ut bakom detta. Själv tror jag att en sådan blick på saker inte hjälper en att få syn på fördomar mot funktionshindrad, som var hens ärende.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Påståendet i artikeln - nu när jag läst den - påminner om en form av kritik som till slut, trots ett annat syfte, leder till liknöjdhet, som när den som sålt sin bil av miljöskäl och börjat cykla möts av kommentaren att cyklar tillverkas av metall och alltså också är ett miljöproblem. Visst, det senare är inte ett irrelevant påpekande, men det tar inte ifrån det förra sitt värde. Att jobba bort några av sina fördomar mot förståndshandikappade blir inte mindre värt bara för att man inte lyckats jobba bort alla.
Just det, liknöjdhet. Att solidaritet/öppenhet etc. trivialiseras - kanske? - genom en sorts välmenande kritik. Det här tycker jag är ett sätt att inte göra rättvisa åt t.ex. stödet och glädjen folk uttryckt i samband med PKN. Man tar liksom luften ur glädjen, punkterar den. (Jag tycker själv att Kovasikajuttu, dokumentären om PKN är fantastiskt bra.)
Bra liknelse, det med cykeln. Och de framgångar DUV teatern haft och ständigt har, samt succen Stefan Bremers foton av aktriserna som divor haft internationellt visar ju att kvinnliga funktionshindrade kan få samma uppskattning om de gör nåt bra.
Tror inte heller det är hållbart att resonera att manlighet i det här fallet gör att PKN är så populära. Som sagt, även om jag i många sammanhang tycker det är viktigt att diskutera vilken skillnad kön gör (skrev om Ville Haapasalo för ett tag sen) blir en sådan reflektion i samband med PKN en - såsom jag ser det - obehaglig upptagenhet vid 'vad som går hem', 'popularitet', 'det acceptabla' etc. Något jag anser att här för helt förbi och gör en cynisk.
Post a Comment