12 December 2013

till arbetslöshetskassan

Från och med årsskiftet får jag 98 % säkert en ny titel: arbetslös. Fast jag är ju inte arbetslös i den bemärkelsen att jag skulle behöva sysselsättas med t.ex. lönearbete. Jag har min doktorsavhandling att ro i hamn (och det är en satans rostig och eländigt hålig skorv det är frågan om, så Gud vet att det tar tid) men har ingen finansiering just nu (befinner mig på reservplats för ett stipendium, men i dessa tider betyder det knappast något hoppingivande). Det lustiga är att jag hittills haft tur på olika vis i det där pengaspelet som stipendieansökningar utgör. Det har rasslat behagligt där i utdelningsskedet. Jag har aldrig anmält mig som arbetslös och det känns lite nervöst. För några månader sen borde jag ha travat iväg till arbetskraftsbyrån när jag hade ett glapp mellan finansieringarna, men det blev ogjort på grund av den banala och basala rädslan jag hyser för byråkrati och massivt skyfflande av dokument åt olika håll (något slags Peter Pan-syndrom kanske?). Men nu MÅSTE jag alltså gå dit, ingen möjlighet att baila. Jag har alla möjliga nojor, inte inför själva arbetslösheten, som är vad den är, men inför att t.ex. bli tvungen att ringa upp gamla arbetsgivare från massor av år tillbaka för att tigga till sig ett arbetsintyg eller att på knaggliga finskan i evighet reda ut det här med att jag är doktorand. Nu har man ändrat reglerna så att det är lättare att vara arbetslös doktorand, vilket är bra - vi får se vad det betyder i praktiken. 2014: gröt och potatis för lyx-Lindman. Jag hoppas få nya kritiska insikter om arbetssamhället under mina besök på arbetskraftsbyrån.

5 comments:

Jenny said...

hu! Jag var arbetslös i 4 månader 2007. Då gick det inte bra att vara arb.lös doktorand, utan jag ansågs vara typ sysselsatt som företagare, helt märkligt, fick inget arbetslöshetsunderstöd, och hankade mig fram på frilansuppdrag (typ 300 e i månaden, som tur fick vi bostadsbidrag iaf), tills det kom ett stipendium. Hoppas det är bättre nu då. Sen dess känns det som om man skjuter nästa arbetslöshetsanmälan några månader framåt varje gång man får pengar nånstans ifrån. Nu har jag nästa år fixat, men våren 2015 är igen ett fantastiskt mysterium... voj suck. Prekariatet var det ja!

En annan grej. Man ska fylla i en blankett om vad man har för kompetens. Och det att jag kan illustration/grafisk design var helt förvirrande för dem också. Skulle jag blivit arbetslös bara ett par tre år senare hade det funnits massor av möjligheter med arbetskraftspolitisk utbildning till spelbranschen! Vindarna vänder... 2015 har de säkert skolat för många speldesigners igen och man är skräp på arbetsmarknaden.

M. Lindman said...

Jo, hoppas det blivit bättre. Jag ska försöka läsa på duktigt innan jag knallar iväg till arbetskraftsbyrån för att åtminstone ha lite koll på sina rättigheter. Det låter som en trist sits du var i då, det här "egen företagare" är ju verkligen surrealistiskt.

Jo det svänger på arbetsmarknaden... Men tänk att ännu för så kort tid sen illustration/grafisk design inte ansågs som en kompetens! Jag ser inte fram emot att fylla i såna där kompetensblanketter.

när det börjar said...

nåmen skit.

ponks said...

Vi är i samma båt (den rostiga skorven mao tse). Från årsskiftet är jag också helt "understödslös", har inte rätt till arbetslöshetsunderstöd heller så det ska bli INTRESSANT hur det löser sig (brödkön here I come)! Det underliga är att jag alltid brukar vara nervös och mer eller mindre hysterisk inför såna här situationer, men att jag nu är helt lugn, helt på "det ordnar sig"-linjen, även om jag nu är så långt ifrån en ordnad tillvaro sig som jag nånsin har varit!

M. Lindman said...

jo, lite skit, men så är det. och så finns de där 2 % att det löser sig :)

Uff, det låter som en knepig situation, något är nog fucked up när du inte är berättigad till arbetslöshetsunderstöd. jag stavar igen till det som sku behövas: g r u n d i n k o m s t ! Men bra att du inte känner dig orolig över det. Må ödet behandla oss väl nästa år (jag blir fatalistisk här, det säger väl något om min inställning till min egen situation).