Filmpropagande, del 2

Okej, ibland blir jag som ett litet barn med sånt här systematiserande. Det får sin egen magi. Egentligen borde jag jobba som revisor eller nåt, eller, faktiskt helt på riktigt: mitt drömjobb är att sitta på posten och sortera post. Men nu gällde det film. Jag har fortsatt med min list-mani för att sprida filmens evangelium.
I en lista har jag skrapat ihop filmer som på olika vis ägnar sig att utforska alla möjliga konstiga galaxer (jag menar inte sci-fi) och underliga hörn i det mänskliga medvetandet. Det rör sig om film som är så konstig att den blir briljant. Jag har en grej med sånt där.
I en annan oändligt lång lista har jag ägnat mig åt att böka i film-kanoniserandet. Jag funderar på vilka filmer som anses vara klassiker som jag själv också uppskattat. Det visar sig när jag tänkt på det här att JÖSSES vad mycket film det finns där poängen i stort sett är att det är roligt att se på när modiga män krigar. Öh. Bort med det och rulla ut en icke-krigisk filmklassikerlista! Jag gillar att kolla filmer från olika epoker och det är skoj att hitta nya ingångar till filmens historia.
I en tredje lista samlar jag ihop filmer som inte direkt är klassiker men som gjort ett stort intryck på mig under årens lopp. Sådana som i den lindmanska boken BORDE vara klassiker. Det finns en viss slagsida mot de senaste åren men det är bara för att jag har dåligt minne. Som sagt, filmtips är alltid välkomna!

För övrigt ser jag de här två finurliga farbröderna som de senaste tjugo årens största räddningspatrull i filmvärlden. Om jag skulle få prata med någon regissör om film, är det nog de här två jag skulle vända mig till: jag har fått för mig att de måste ha en massa fint att säga om film (och om arbete, för den delen). Om ni inte redan sett filmer av Dardenne-bröderna: GÖR DET NU! Jag hoppas att bröderna D gör många fler filmer. Jag har säkert sagt det förr, men här finns en moralisk känslighet som jag uppskattar mycket.