Åker till Jurmo för att se den sista upplagan av festivalen Island in the sun. Det är ganska coolt att hoppa på miniskärgårdsfärjan och traska iväg för att se ett band som heter Könsförrädare som spelar punkig pop i Sleater Kinneys anda på blanka lördan i kommunen där jag växte upp. Queerpolitik på Brändö är helt rätt koncept. Bandet spelar på ett traktorflak tidigt på eftermiddagen och de flesta ligger och solar sig i gräset och lyssnar med två, ett eller ett halvt öra på musiken. Gemytligt hur som helst. Vasa flora och fauna spelar fint dom med, på samma traktorflak. Vemodiga sånger på svenska. Det är fantastiskt roligt att en sån här grej ordnas här på ön och arrangemanget har varit väldigt lyckat. Jag känner mig eventuellt en smula silverhårig där bland ungdomarna men det gör inget.
Världsvan och ointresserat blaserad highland cattle-ko.
Telepati-kören, den ja!
Vi går en probedad. Jag är bycket förkyld och det sdurrar i huvet, solen skider och dågot surrar på huden. Alltid roligt att ta ed tur på Jurbo.
Här är det så mysigt att till och med toaletterna är rena och fina.
Folk hänger vid sina tält (en hel del av typerna masar sig inte ens till konserterna, misstänker jag). Det är helt och hållet öde på festivalområdet vid scenen när ingen spelar där. Då får man gå till kaféet, Kvarnen, som säljer de godaste mackorna i världen och prata med läraren från årskurs 5 och 6, kanske smyglyssna på andra byssbor och kika runt.
Under aftonen spelar bland annat Burning hearts, och jävligt bra spelar dom dessutom. Deras skiva Extinctions är både vacker och oroande - lyssna på den. Läs dessutom redaktör Bergholms text om orkestern här.
Några kids och - ett gäng spöken.
Vi tar färjan hem. För övrigt söker & behöver kommunen nya invånare - flytta dit vettja (jag är inte ironisk, det är fint där)!
No comments:
Post a Comment