4 May 2011
Soccer committee
Efter en mycket obehaglig men måttligt smärtsam procedur är det vissa efterlängtade frekvenser som får plats i huvudet igen. Det är konstigt att livet kan kännas så annorlunda på grund av just dom där frekvenserna: att trafiken hörs på ett visst sätt, att en människa som stegar fram på gatan låter på ett visst sätt, plinget från en mikrovågsugn. Okej, jag vet. Alltså plockar jag fram vissa skivor som kräver örat på spets, örat på spett, musik som ska ligga i örat, rulla runt där, kännas. Holländska Soccer committe (Mariska Baars) låter sig visserligen hur enkelt som helst, om man vill, plockas in i en föga remarkabel singer-songwriter-tradition (fy fan vilket äckligt ord singer-songwriter är: hej, jag kan sjunga, dessutom är jag skrivkunnig). Vokaler och gitarr. Okej. Men också: tystnad, mellanrum, saker som genereras ur det. En recensent gör en överraskande blinkning åt Alva Notos sätt att förkroppsliga ljud (i en intervju talar Baars om att hon vill "se" ljud, så just det!). Själv associerar jag till egna favoriterna Rivulets och dennes fantastiska skivor Debridement och Rivulets. Jag har två skivor (Moi et mon coeur och Soccer Committee) och där hålls nästan alla sånger i ett ytterst kort format. För ditt och mitt frekvensparty: låga basvibrationer från gitarren och Baars ljusa röst. Fastän de här sångerna är väldigt enkla (några få ackord) känns musiken märkligt ... experimentell. Jag får det inte att gå ihop men konventionellt är det inte. Kanske är det sättet att dröja vid ljud, att utforska mönster som ofta känns överraskande. Därför är det kanske inte så överraskande att Soccer Committee också har gjort flera skiva tillsammans med mångsidiga (och grymt fina) mjuknoisaren (låter nästan ekivokt, det där) Machinefabriek. En av dem, Drawn, är på många sätt sätt en förunderlig skiva av mjukt oväsen och Soccer committees undrande musik. Vackert, helt enkelt, ännu mera frekvensparty. Att Soccer committe inte verkar vara en mera uppmärksammad artist än att jag hittar några få referenser på google är synd och skam.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment