Två år med Musil

Under två års tid har jag och en vän ägnat oss åt högläsning av Robert Musils fantastiska bokklassiker Mannen utan egenskaper. Nu inleddes ett tredje år med Ulrich, Walter, Clarisse, Diotima, von Stumm, Leinsdorf och alla de andra karaktärerna i Musils vindlande roman som omfattar mer än tusen sidor. Träffarna har varit oregelbundna, men icke desto mindre har Musil och baren Kerttulin kievari (Åbos avgjort trevligaste krog) blivit en självklar rutin. Vi befinner oss i mitten av boken. Om ni mot förmodan inte redan vet det så liknar Mannen utan egenskaper ingenting annat. Bokens stil är en blandning av filosofisk essä, historiefilosofisk utredning, politisk satir och cynisk uppgörelse med mänskliga relationer. Proust är kanske den vettigaste jämförelsen. Precis som Proust jobbar Musils text på flera olika plan. Bådas projekt är helt omöjliga, rasande pretentiösa, inga spärrar. Ingen av dem hann slutföra sina mastodontverk. Musils beskrivningar av det virriga och oöverskådligt pompösa byråkratihelvetet Kakanien - Österrike-Ungern, känns, i dessa tider av misch-maschiga kulturhuvudstadsår, mer aktuella än någonsin. I dagens avsnitt läser vi:

In such circumstances a foreign embassy may well be facing a hard task when trying to find out what is actually going on. The diplomatic representatives would gladly have drawn their wisdom from Count Leinsdorf, but His Grace placed obstacles in their way. In his work he found anew day by day the contentment that solid achievement leaves at its wake, and what foreign obsevers beheld in his countenance was the beaming serenity that comes from operations proceded in good order. Department One sent a memorandum; Department Two replied; when Department One had been notified of Department Two's reply, it was usually advisable to talking it over in person, and when an agreement had been reached in this fashion, it was decided that nothing could be done about the matter; and so there was always something to do.

Skojigt nog ägnas Musil en del uppmärksamhet i Sverige just nu. På P1 högläses Mannen utan egenskaper, och också några avsnitt av Filosofiska rum har handlat om Musil. Om något år ordnas det dessutom, jag minns inte var, en internationell konferens om Musil!