Vardagslyx

I den bästa av världar är ett begrepp som "vardagslyx" en oxymoron. Nu är det inte så. I dagsläget kan du inte slå upp DN:s eller SVD:s nätsidor utan att se en bild på en matskål med färgglatt innehåll tillsammans med illustrationstexten "vardagslyx". Ur Googles flöde:

"Varför nöja sig med grå vardag?" / "Hur man med enkla medel kan förgylla vardagen."
"Allt som får mig att må bra." / "Myspys & vardagslyx" / "Vardagslyx inför sommaren" / "Lite extra vardagslyx" / "Vardagslyx för singelföräldrar" / "Lyxspa, Båstad" / "I kristider vill vi unna oss lite vardagslyx" / "Lilla familjen" / "Vi i villa" / "Skäm bort ditt hår" / "Vardagslyx inpå knuten" / Skjutdörr golvvärme skjut dörr golv värme / "rutiga påslakan" / "Imorgon är det slut med vardagslyxen för då ska vi fira min fars 60-årsdag" / "Variera frukosten inte bara för hälsoskäl" / "Kaffekonsten har blivit en lyxig ... " / "Väldoftande och vårdande kroppsoljor" / "Hon känner igen vardagslyx på lukten" / "Vi vill genom konceptet ”Vardagslyx” erbjuda en kombination av veckostädning och matlagning."

Begreppet vardagslyx gör mig rabiat. Vardagslyx är lilla familjen som pusslar ihop sitt tidsschema för att ha kvalitetstid tillsammans. Äta en pralin, inte två, inte fem, och för guds skull glöm inte gymmet imorgon och i övermorgon och dagen efter det. Matporr med många pixlar. Vardagslyx är för alla oss som jobbar och måste koppla av ibland, koppla bort. Du vet. Ett företag säljer mat i rosa boxar till stressade medelklassfamiljer under rubriken "vardagslyx". Att "inte ha dåligt samvete" för att betala 100 euro för ett besök på spahotellet i Bollnäs tillsammans med lilla mamma som tycker om drinkar (hon börjar ju bli gammal också, tanten) och syster som vill ha manikyr (det är på tiden att mänskan hittar en pojkvän). Kapitalistfolkhem. Att prata tjejsnack med Lisbeth och Gunilla, ett glas vin kanske. Men tänk på att det är en dag imorgon också. Göran Hägglund.

Jag reagerar på två sätt. Antingen vill jag dricka surt kaffe från i morse och äta ärtsoppa direkt från burken eller supa skallen av mig i Moskva. Vardagslyxen, däremot, är begreppsligt sett anständig, inte vulgär, inga överdrifter. Det ska vara lyxigt men ändå påslakan. Lyx men ändå lite gråa kanter som får en att besinna sig. Samtidigt: du kan göra vad fan du vill, inom vissa gränser, och kalla det vardagslyx (anlita en städerska till ditt hus, t.ex.). Vardagslyxen är diskret och dess värsta hot är underklassernas överdrifter och griseri. Finess och smak och man reser inte till Kanarieöarna längre. En fylla och hämtpizza är inte vardagslyx. Och inte Diazepam heller.