Jag läser ett sånt där extremt amerikanskt inlägg om teknologi och generation Y. Stereotyperna. Generation x var lat och tyckte mest om att ligga på soffan och röka spliff. Generation y tycker om att jobba, men inte för pengar. I det tidstypiskt kvasioptimistiska reportaget är det följande mening som är kontentan: "It seems that money isn’t one of the primary motivators for this generation." För de här unga människorna är det viktigare att få surfa på Fejan än att tjäna kosing, vill artikeln förmedla. Budskapet är att penningstinna dinosaurieföretag måste se om sitt hus för att locka hit den här typen av kreativitetstörstande arbetskraft. Storföretagen, får vi veta, har inte råd med status quo. Entreprenörskapet måste få rasa ut ur de här små entreprenörerna. De måste ges lite eget utrymme att experimentera. Framför allt bör de här ungdomarna få ägna sig lite åt sociala medier på jobbet.
Det som irriterar mig mest här är hur "att bry sig om pengar" här ses som helt out. Bilden som ges är att det inte är unga människor som försöker hitta ett jobb som är ok betalt, utan att det är storföretagen som springer efter den kreativa men pengaointresserade generationen för att få affärerna att blomstra.
Hur mycket ideologi finns det här? En hel del: kreativiteten bildar kärnan i dagens företagsvärld. Pengarna strömmar där lite på sidan om, för att hjälpa kreativiteten att flöda ännu friare (är det inte underbart, säg?). Den kreativa kreativitetens människor är framför allt intresserade av att "kommunicera", t.ex. på olika nätverk. Som tur är får just detta den kreativa kreativiteten att porla och skvätta fram ännu friare! Storföretagen flåsar dem i nacken och är helt jätteskraja för att bli dissade så att deras pengar börjar ruttna på någon trist bank när den yngre generation har det helt sjukt kul där framför sina monitorer.
3 comments:
Haha, jag älskar den där meningen: "It seems that money isn’t one of the primary motivators for this generation." Där fick dom allt något att grubbla på.
Man får inte glömma att när det görs sådana där beskrivningar är det en viss liten grupp som avses. Det kan ju hända att åttitalister som jobbar på reklambyrå beter sig annorlunda än sjuttitalister som jobbar på reklambyrå.
Men det är märkligt hur skribenter av den där typen inte själva ser att de likställer den ekonomiska eliten i en viss generation med denna generation som helhet. Om det nu ens är fruktbart att tänka i termer av "generationer" längre.
Precis; jo jag hade det där i tankarna när jag skrev; att det är märkligt att det är just de här som får representera "generationen". Och det är precis därför som det här snacket om att inte bry sig om pengar blir ideologi, när detta förvandlas till "unga människor inte bryr sig om pengar" (vilket osynliggör dåligt betalda arbeten som unga får, obetalt praktikarbete, bemanningsföretag osv. osv. osv osv).
Post a Comment