Lisa Magnusson skriver ett intressant blogginlägg om arbete; lönearbete som en expanderande sfär som i olika bemärkelser kapar våra liv. Vi görs till varor och bemöter andra som varor:
Alla vill väl bli trevligt bemötta. Men hur kommer det sig att vi numera nästan upplever oss ha rätt inte bara till kaffet vi betalar för utan också det diffusa lilla extra som vi kallar service?
Kassabiträden är formellt anställda för att ge kunderna den vara de beställer och ta betalt för den, men så personligt har arbetet rent allmänt blivit för oss att de förväntas göra mycket mer än så.
På Expressen skriver Isobel Hadley-Kamptz en kritisk (och fin) text om samma form av arbetsexpansion. "Den goda arbetskraften i dag låter arbetsgivaren äga hela jaget, hela livet." Denna expressenskribent hänvisar till den marxistiska analysens distinktion mellan formell och reell underordning. Copyriot tacklar frågor om arbete och sociala medier. Det är symptomatiskt att arbetstagare förväntas vara "ambassadörer" för sina arbetsgivare, och att kritik mot ett företag (etc.) i ett socialt medium därför framstår som orättfärdig.
Läs också Alamut : "Den gamla arbetsveckan, som för länge sedan accentuerades av att dessutom avslutas med en veckolön som kunde supas upp med en gång, finns inte längre. Hejdå monday blues, hejdå TGIF! Cykeln av knegande – kemisk belöning – återhämtning och ångest finns inte längre." Bloggaren kritiserar en idé om att det värsta med dagens arbetsvärld är rotlöshet:
Det otäckaste med arbete är faktiskt – förutom den tid och energi det kräver av oss utan att vi får annat än lite pengar tillbaka, utan att vi tillåts påverka dess innehåll – hur det formar våra identiteter och vår syn på samhället; inte urbaniseringen och det moderna; ”rotlösheten” i sig. Lösningen är heller inte en återgång till småskaliga bysamhällen, utan ett totalt maktövertagande inom produktionsapparaten, syftande till en permanent lösning av mervärdesfrågan och en långtgående automatisering av produktionen. Så befriar vi människan så hon får möjlighet att ägna sig åt värdigare intressen.(En hel del av den här diskussionen kretsar kring en skrift som jag inte läst: Det stundande upproret.)
Det är fint att se att en sådan här diskussion förs. Frågorna är centrala. Jag ska försöka säga mer om allt detta - snart.
No comments:
Post a Comment