Promenerar genom stadsdelen Martti. Först nära skogen. Djupsvart mot natthimlen. Sen genom Tallbacken. Barrdoft och skuggor som är så skarpa i gatubelysningen att jag nästan tror att jag ska snubbla. Plötsligt hör jag nån som visslar för sig själv, en kort stump.
Promenerar i ett av de finaste områdena i Åbo: trähusen i Martti. Nån grillar på gården, prat på avstånd, annars ingenting. Kan ana mig till Kulmabaari bakom ett hörn och tänker på J och våra samtal där.
Jag surrar igen mot en sån där plats som jag är osäker på om jag bara sett i en dröm. Jag drömmer ständigt om städer. Nej, där är den, gasklockan! Ett runt, mystiskt hus. Byggnaden är från 1912 och nuförtin finns Åbo energis värmeacku där.
Går längs ån. Någon ropar Apua! Vänder mig om, ser inget förutom genomträngande mörkt och någon som ilar förbi på cykel. Spejar runt mig, hittar ingen som kunde ha ropat. Oro i magen, traskar vidare, mot ett område som tidigare varit avspärrat. Ett gammalt fabriksområde. Nu finns där bostadshus. Slår mig ner vid åkanten. Vattnet ploppar till ibland. Den fräscha nattluften. Inget hörs förutom en ihållande fläkt från en byggnad. En patrullerande båt sprider grönt sken runt sig. Ett gäng ungdomar festar nånstans (spelar dom lou reed?) men sticker sen iväg. Sitter en lång stund där och glor ut över Bore, Suomen Joutsen och Forum marinum. Tänker att jag kunde sova där men nej. Oron i magen försvinner inte: tänk om någon behövde hjälp men inte fick det?
På hemvägen går jag i dvala. Den enda gången jag hajar till är när jag ser den här kiosken. Här säljs nämligen delikata munkar och toast på sommaren av en gemytlig man som pratar åbodialekt och sprider god stämning. Ett av dem bästa ställena att börja dagen. Nu är klockan 02:20 och folk hänger utanför Aussie bar. Det kurrar i magen och fan tänker jag inte ännu på munkar&toast. Hivar mig upp längs Kaskisgatan och försöker övertyga migsjälv om att jag är trött nog för att sova.
[Kan inte låta bli!] Det här är en annan kväll - tack och förlåt!
No comments:
Post a Comment