Jag tänker fortfarande på den så kallade glesbygden. Hur glesbygd blev glesbygd, hur vi talar om det glesa. Ser ett finlandssvenskt tv-program om ämnet. En ekonom som numera är riksdagsledamot för ett högerparti säger att urbaniseringen är en oåterkallelig process. Städer är produktiva. Glesbygden är det inte. Vi måste finna oss i att bo i städer, där jobben finns. Programledaren frågar om bostadsmarknaden och hyrorna. Jo, visst blir det dyrare att bo i städer, säger ekonomen. Hur klarar sig de som jobbar i låglönebranscher? Kollektivtrafiken ska fungera så bra att det för dessa människor - restaurangpersonal och städare - är möjligt att bo 20 eller 30 km från staden.
I programmet förstärktes bilden av att glesbygden är ett problem. Olönsamma bygder som kan upprätthållas bara genom konstgjord andning, genom dyra stöd och ohållbara mekanismer. Frågan som ställs: finns det några lönsamma näringar som kan bevara landsbygden? Annars är det kört.
Journalisten frågar nämnda ekonom om skogsnäringen och andra branscher kan skapa jobb på landet. Det kan de, eller det ska det inte, ansåg han. Folk kan bo i städer och jobba med de här sakerna.
En fysioterapeut säger att hen bor i en stad eftersom det finns långt rikare yrkesmöjligheter än i hennes hembygd, där hon lätt kunde få jobb, men där någon specialisering inte finns.
Några människor som intervjuades i programmet närde ett fromt hopp om att det går att bo på landet och att skapa jobb där. Någon jobbade på distans. Någon annan hade företag och hoppades på att expandera.
Jag börjar tycka att en alltmer slående ingång i förståelsen av vårt ekonomiska system - vår livsform - är att de flesta områden (i ett land, på vår jord) blir "problem" medan andra är möjligheter och att det här växlar helt beroende på utvinnande av (mer)värde. Det är old news såklart att kapitalismens jakt efter förmerande av värde har en geografisk dimension (David Harvey är väl en som populariserat detta) och att den processen pågått i flera hundra år. Och det är ju långt från bara marxister som uppmärksammar den här sortens geografiska och historiska processer. Men själv har jag inte varit så vaken när det gäller den här aspekten. Om ni har litteraturtips, dela gärna med er till en yrvaken.
6 comments:
Litteraturtips: Po Tidholm förstås (som jag dock inte läst). Och Sara Lidmans essäer (som dock är lite av en besvikelse, men hennes perspektiv är väldigt viktigt).
Po Tidholm borde jag läsa! Lidmans essäer ska jag nån gång ta itu med. Din beskrivning att perspektiet är viktigt makes sense utifrån hennes romaner (+ läser författardagböckerna nu).
bra text! en person med ett litet lantbruk som försöker leva lite självförsörjande skulle väl vara ungefär det allra sista som det kapitalistiska systemet vill se. det bästa som finns är den hyperkonsumerande (hyper i relation till den egna inkomsten, vilken förstås kan vara väldigt liten) hyresgästen i storstadsförorten. det här hörs ständigt mellan raderna i typ allt som sägs om hur framtiden ska se ut (den mer kompakta stadsstrukturen, landsbygden som måste dö ut, bostadsägande som ska ses som ett spår från forntiden, bloggar och den mängd konsumtion som hängs ut där tänk bara på mängden konsumtion av kafé- eller restaurangtjänster osv.) skulle väldigt gärna se en jämförelse mellan bara nåt så banalt som hur mycket mer euron än stadsbo sätter på kafé- och restaurangbesök än en landsbo.
tack!
exakt, jo några enstaka självförsörjande hippies klarar systemet av (och det kan väl också gynna en viss sort ideologi: systemet kan vändas ryggen genom att flytta ut på landet & odla egna grönsaker).
Som du skriver: det är viktigt att lyssna på vad som sägs mellan raderna i hur framtiden beskrivs. Vilket är idealet, vem är idealet?
(läste nyligen en kulturarbetare som sade att hen bor i småstad pga att frestelserna är mindre, kostnaderna är mindre - hen skulle egentligen bo i storstad men det går inte. kanske blir det såsmåningom så att ett sådant här - skevt as it may be - val blir mera omöjligt.)
Inte direkt om glesbygdsfrågor, men åtminstone ekonomins geografi: http://andetag.blogg.hbl.fi/2016/03/03/hardgorning-av-mark/
Bra länk - just den här typen av text är vad jag behöver läsa, som förankrar ekonomisk kris & ekologisk kris i geografiska resonemang.
Post a Comment