Det är hett som i helvetet och jag skyr dagsljuset genom att uppehålla mig i de iskalla jobbutrymmena och i min egen osande residens. Med andra ord: det är inte roligt att promenera när en är svettig som en gris efter tre steg. På natten är det ljust och svalt. Jag bestämmer mig för att ta en gryningspromenad. Klockan 4 är Åbo helt tyst. Men fåglarna, de är vakna. Sjukhuset brummar som det brukar. En taxichaufför kurar i en bil utanför. Jag går en väg jag inte brukar gå. Tittar på en byggplats, tittar på något high-techcenter som jag inte sett. Ser en ensam paketbil men inga människor. Att ha stan helt för sig själv. Hamnar på kyrkogården. Jag har inte varit där innan, trots att jag har bott här tio år. Solen genom sprinklersystemet. Ett frasande ljud. Går in i skogen genom djurkyrkogården. Skogen doftar tungt. Jag drumlar in i ett spindelnät. Utanför skogen: några obegripligt fula egnahemshus. Syrener spyr ut sin odör. En människa rastar sin tjocka hund. Åbo är fantastiskt vackert den här tiden på dygnet.
No comments:
Post a Comment