Matti Vanhanen

Matti Vanhanen är en politiker som jag fullständigt saknar förtroende för. Allt som det här stenansiktet säger andas maktpolitik, defensiva attacker och oförmåga att diskutera, lyssna - och tänka. Regeringens senaste tilltag - den famösa Lex Nokia som just klubbats igenom i riksdagen, den lika famösa universitetslagen och så det senaste - regeringens förslag om höjd pensionsålder - har kännetecknats av lyckta-dörrar politik där besluten tagits inom en liten krets och där diskussion bland andra politiker och, gud förbjude, vanliga människor, avspisas som obehövlig och amatörmässigt oinsatt. Att pensionsålderhöjningen bland folket inte är speciellt populärt säger sig Vanhanen vara medveten om, men läget är ju sånt att Finland måste....

Regeringen vet. Regeringen kan. Regeringen handlar. Regeringen tar beslut. Finsk politik är känd för sin konsensustörstande konflikträdsla. Det här är något som varit synnerligen påtagligt i den senaste regeringen där det i tidningsrapporteringen ofta krävs stor uppmärksamhet för att hänga med i skillnaden mellan regeringspropositioner och riksdagsbeslut. Detta är inte att säga att tidigare figurer, Paavo Lipponen t.ex., kan ses som positiva förebilder vad gäller ett diskuterande politiskt klimat. Knappast. Men det är något med personen Matti Vanhanen som i all sin ugnspotatismedelmåttighet inte kan beskrivas som annat än extremt. Jag tänker på hans totala avsaknad av personligt ansvarstagande och personliga ställningstaganden. Se på vilken bild som helst av Vanhanen i politisk aktion och ni förstår. Skimret av: "detta är regeringsbusiness. Ni är pöbeln." När Matti Vanhanen pratar vill han alltid få det att framstå som det är någon annan eller något annat som kommer till tals, aldrig Matti Vanhanen själv. Det kan röra sig om det tvingande ekonomiska läget, en samstämmighet i regeringen eller "att man har beslutat".

I dagens Hufvudstadsblad uttalar sig Vanhanen om den prekära relationen med fackförbund som inte är speciellt förtjusta i att inte ha fått vara en del av beslutsprocessen kring höjd pensionsålder. Vanhanens uttalanden gränsar till det tragikomiska.

Men hurudana är dina relationer till arbetsmarknadsparterna?

– Vi har sakliga kontakter. Vi har telefonnumren till varandra.

Matti, har du tänkt på showbiz? (FFC-basen Ihalainen talade i gårdagens blad om "förbrukat förtroende".) Följande passage från Helsingin Sanomat har också tragikomikens lyster över sig - och maktfullkomlighetens:

Pääministeri oli haluton kommentoimaan suuttumusta, jonka hallitukselta yllättäen tullut päätös on palkansaajajärjestöissä nostattanut.

"Mieluummin keskustelisin siitä, tarvitaanko työurien pidentämistä. Toivon, ettei sitä haasteta, etteikö hallituksella olisi oikeus ottaa kantaa tällaiseen jokaista suomalaista koskevaan asiaan", Vanhanen sanoi.

(Ungefärlig översättning: Statsministern var ovillig att kommentera missnöjet som beslutet har väckt bland löntagarorganisationer: - Jag skulle hellre diskutera om tiden i arbetslivet bör förlängas. Jag hoppas att man inte ifrågasätter att regeringen skulle ha rätt att ta ställning till en sådan här sak som rör varje finländare.)

Vad sägs här? Jo: regeringen besitter den beslutande makten. Ifrågasätt icke detta, tack. Istället för att bemöta missnöjet hänvisar Vanhanen till regeringens befogenheter att ta beslut. Vad han tydligen glömt - eller troligen har han aldrig förstått sig på sådant - är att det borde finnas något slags dialog mellan politiska organ och "det övriga samhället".

Vanhanen säger i en intervju i Vasabladet att höjd pensionsålder inte är den enda lösningen på den ekonomiska krisen. Folk ska komma ut tidigare i arbetslivet och så krävs det ett program:

för att förbättra människors arbetsförmåga så att de orkar längre i arbetslivet och dels den stegvisa höjningen av pensionsåldern.

Det här citatet gör mig förbannad. Vanhanen verkar faktiskt tänka att man genom ett program kan få folk att "orka mera" - ett program som riktar sig till de arbetande individerna, snarare än den press, exploatering och osäkerhet som finns i arbetslivet, i företag, i "affärslogiken".