3 May 2016

Omvälvande småprat

Jag ramlade via ett tips över poddcasten Sandström gjord av syskonen Peter & Ann-Sophie. Från sekund ett är jag trollbunden av detta. Podden görs på den österbottniska purmodialekten och det är den mångskiftande syskondynamiken som sätter tonen. Att syskonen är radiodokumentärist (och -reporter) respektive författare gör att de behärskar mediet fullständigt. Jag har inte lyssnat på så många poddcastar, men när jag lyssnar på den här inser jag mediets möjligheter. Varför ska man lyssna? Podden tar ut svängarna - ordentligt, och det är som om hela livet ryms med i syskonens gnabb och berättande. Det som sägs är inte rafflande eller snaskigt utan just väldigt vardagligt. Kanske är det vad som gör podden så bra, tilliten till att det vardagliga är intressant och berörande. Sandström-podden är dessutom rolig - jag tror jag de facto störde mina grannar en del när jag lyssnade på den - utan att alls tyckas ha som avsikt att vara det. Det är inte humorradio. Ja, alltså detta är helt briljant, hoppas syskonen lagar nästa avsnitt snart! OCH så inser jag att jag missat Ann-Sophie Sandströms dokumentärer (en om galenskap, en annan om Mamm) - åh, hoppas YLE lägger upp dem igen i något tag.

3 comments:

Sandra said...

Kul att läsa din blogg! :-)

ponks said...

Precis så! Det vardagliga håller, och att det håller sen! Det kanske roligaste tyckte jag var när han Peter gick omkring nånstans i faggorna o hade fastnat kvar i nåt gammalt samtalsämne. Hohoho! Den här borde komma ut en gång i veckan.

M. Lindman said...

Haha, JO! De lyckas ju föra fram hur sånt där gammalt kan rulla genom åren mellan personer som känner varandra väl och att den ena vet precis vilka spår som börjar tassas längs. Sandströmmarna skulle verkligen kunna göra podd en gång i veckan! Jag vet inte när jag senast har blivit så tagen av nåt.