Omvälvande småprat

Jag ramlade via ett tips över poddcasten Sandström gjord av syskonen Peter & Ann-Sophie. Från sekund ett är jag trollbunden av detta. Podden görs på den österbottniska purmodialekten och det är den mångskiftande syskondynamiken som sätter tonen. Att syskonen är radiodokumentärist (och -reporter) respektive författare gör att de behärskar mediet fullständigt. Jag har inte lyssnat på så många poddcastar, men när jag lyssnar på den här inser jag mediets möjligheter. Varför ska man lyssna? Podden tar ut svängarna - ordentligt, och det är som om hela livet ryms med i syskonens gnabb och berättande. Det som sägs är inte rafflande eller snaskigt utan just väldigt vardagligt. Kanske är det vad som gör podden så bra, tilliten till att det vardagliga är intressant och berörande. Sandström-podden är dessutom rolig - jag tror jag de facto störde mina grannar en del när jag lyssnade på den - utan att alls tyckas ha som avsikt att vara det. Det är inte humorradio. Ja, alltså detta är helt briljant, hoppas syskonen lagar nästa avsnitt snart! OCH så inser jag att jag missat Ann-Sophie Sandströms dokumentärer (en om galenskap, en annan om Mamm) - åh, hoppas YLE lägger upp dem igen i något tag.

Staden!

Det jag i huvudsak hängett mig åt på sistone är en nyfunnen podcast vid namn Staden. Kan inte säga att jag egentligen följt med någon podcast någon längre tid (förutom Patrik Hagmans Läsarpodd som jag lyssnar på intresse) och känner inte formatet så bra. Stötte på den här via irrskrivande kring urbanisering som jag råkat in på. Staden görs av urbanhistorikern Håkan Forsell och Dan Hallemar som är chefredaktör på tidskriften Arkitektur. Och ja, arkitektur handlar det om. Och urbanisering, stadsplanering och stadsliv i dess olika former. Varför är detta så bra? När jag stöter på riktigt bra grejer får jag en känsla av att världen öppnar sig på nytt, att jag erbjuds en ny form av uppmärksamhet, en ny ingång till saker och ting. Just detta är Staden. De två typerna diskuterar i en lugn ton om ett visst tema som ofta startar i en viss stad. Mycket, mycket sällan hänfaller podden åt att pliktskyldigt räkna upp det bekanta, berömda byggnader, ikoniska hörn. Nej, greppet är annorlunda.

De program jag hittills lyssnat på har utgått från städer så olika som Tel aviv, Borlänge, Uppsala, Hjo och Berlin. Med flera. Oavsett vad det är som har avhandlats har det gjorts med både inlevelse, kunskap och rörlighet på ett sätt som gör att jag fattar intresse för sådant jag inte alls trodde att jag skulle tycka är spännande. Och staden, den öppnar sig från en mängd olika vinklar. Perspektiven är ofta historiska, så att stadsplanering, stadsliv och arkitektur förläggs i olika tidsskikt med fascinerande relationer till varandra. Ett avsnitt handlar om sjukhusstaden, ett annat om trästäder, ett tredje om fabriker. Det är vansinnigt lärorikt, helt enkelt. Fokus flyttar från små sammanhang (kanske ett kommunalråds beslut) till en historisk tendens. Stadslivet behandlar varken enbart som strukturer, ting eller upplevelser. Frågan om varför en stad ser ut som den gör återkommer, men den frågan blir liksom levande, inte ett sterilt utgrävande. Oväntade associationer och kopplingar får en att se hur ett fenomen hänger ihop med ett annat, vare sig det gäller gågator, avloppssystem eller kasernområden. Det är kort sagt otroligt ambitiöst, detta program, och samtidigt fullständigt icke-pompöst. Jag vet inte hur dom lyckas, men det gör dom.

Jag har legat och kurat med dessa program i ett par veckor och fantastiskt nog finns alla program tillgängliga att lyssna på. HURRA för den här podcasten!

om 'kvalitet'

Ligger fortfarande konvalescent på sängbottnen. Fördelen med det är att jag återupptäcker radion. En bra uppfinning. På P1 går programmet Kaliber som den här veckan tar itu med verkligheten bakom politiska floskler om 'valfrihet i vården'. Programmet skildrar förtjänstfullt vad som händer när man tänker att vården av människor bäst låter sig skötas genom businessprinciper: här beskrivs hur vårdcentralers verksamhet mer och mer styrs genom byråkratiserande kvot-tänkande, att det finns vissa kvoter (vad som kvoteras tycks variera regionalt) som vårdcentralerna belönas för att uppfylla - och detta gör att kärnverksamheten, att vårda människor som är sjuka - börjar bli en andrahandsfråga. Kostnadseffektivitet + kvalitetskontroller = skäl till misstänksamhet.

hurra för radio!

I gymnasiet lyssnade jag enormt mycket på radio. Det fortsatte ett par år efteråt. Jag lyssnade på allt möjligt: kultur- och vetenskapsmagasin, litteraturprogram, samhällsanalyser, diskussionsprogram, knastertorra gubbar som presenterade elektroakustisk musik eller en femdelad serie om en obskyr finlandssvensk sångare på 40-talet - jag lyssnade på allt. Det var fantastiskt. Jag har ett antal fina minnen av att åka bil med min faster på natten på hemväg från ön - bilradions brus, faster skruvar upp, imma på fönstren.
Av någon anledning kom radion och jag ifrån varandra. Under de senaste åren har jag bara lyssnat på radio nu och då. Aldrig riktigt så där systematiskt som jag gjorde då. Häromdagen kom jag igen att tänka på det fantastiska programmet This American life som sänds på amerikansk public service-radio. Jag gräver i de generösa och översiktliga arkiven och blir om och om påmind om vilket fantastiskt koncept det här är. Varje program behandlar ett tema. Innehållet kan vara vad som helst. Nyktra samhällsanalyser varvas med drömska noveller och märkliga intervjuer. Tonen är ofta lågmäld, personlig. Vissa historier är vidlyftiga, andra mycket vardagliga. Nyss lyssnade jag på ett avsnitt från 1996, "Dawn". Utan att gå närmare in på innehållet i berättelsen kan jag rekommendera programmet för alla som på något sätt är intresserade av amerikansk gotik och det sätt på vilket kön är en myt. Jag älskar den här berättelsen om den gamla aristokratin, anständighet, det onda ögat, motsättningar i samhället, en random referens till Vita Sackville-West, skräckslott, skvaller - och en ständig förvirring kring den roll kön har i våra liv. 
Tack till dem som tipsade om programmet för något år sedan! Finns det andra radioprogram som folk absolut inte får missa?